Min recension - Rikard

Bokrecension om boken Tredje rikets uppgång och fall.

Fakta om boken:

Författare: William L. Shirer

Utgiven år 1959/1960 – Nyutgiven vid 60 års dagen av Tredje rikets fall, 2004.

Utgivare: Library of Congress, utgivare i Sverige: Forum.

Antal sidor: Cirka 1000 sidor, 1100 med källor och författarens egna ord.

Boken handlar om det tredje riket, från början till slut och alla personer som var med och byggde upp det som t.ex. Adolf Hitler, Herman Göring, Josef Goebbels, Albert Speer och många fler.
Det som är så fruktansvärt speciellt med den här boken är att den är inte någon roman, utan en historia bok om ”ondskans imperium”. Men det är inte en vanlig historia bok utan den skildrar exakt alla kända händelser från den tiden då nazisterna hade makten i Tyskland och större delen av Europa på ett väldigt levande sätt. Författaren William L. Shirer var journalist och levde i Tyskland från 1932-1942 då han flydde från nazisterna eftersom han var amerikan och U.S.A hade trätt in i kriget mot Tyskland i slutet av 1941. Efter kriget så återvände han till Tyskland för att fortsätta sitt arbete med just den här boken som han hade påbörjat år 1936.

Boken skildrar i stort sätt allting som Hitlers Tyskland gjorde under perioden 1933 och 1945, Men den skildrar också mycket detaljrikt Hitlers uppväxt, deltagande i 1:a världskriget och varför han agerade som han gjorde. Författaren kunde göra detta eftersom han efter kriget i Tyskland kom över en mängd dokument som skildrar allting ifrån judeutrotningen, nazisternas syn på kyrkan, Axelmakterna och deras allierade, kriget och så otroligt mycket mer. Det är även mycket detaljrikt berättat om kriget men inte på slagfältet utan på hemmaplan i Tyskland och tyskockuperade områden. Dessutom finns det en unik berättelse om varje högt uppsatt nazist, general, amiral och andra män i Hitlers närhet. Boken avslöjar också väldigt mycket om Mussolinis fascistiska Italien och Mussolini själv.

Boken är uppdelad i fyra delar, 1933-1936, 1936-1939, 1939-1942 och 1942-1945. Författaren skriver mycket bättre i de tre första delarna, men det kan ju bero på att under de åren levde han i det tredje riket medans han tvingades fly efter 1942. Därefter han tagit en mängd information från olika länders arkiv för att skriva om tidsperioden 1942-1945. Författaren skildrar också efterkrigstiden i Tyskland samt han berättar om Nürnbergrättegångarna där han själv satt med eftersom han var ett vittne till nazisternas övergrepp på befolkningen i Polen vid invasionen år 1939, han kallades dock aldrig upp för att vittna.
Det är nämligen det som är hela bokens ryggrad, de nazistiska och de naziockuperade områdenas landsarkiv. Jag själv kan inte förstå hur författaren kunde få tag på dem. Av segermakterna så är det bara U.S.A som har öppnat vissa dokument för allmänheten och de var fler länder än U.S.A som fick ta del av ”skatten”. Men på något sätt lyckades William med att komma över en del dokument och som den journalist han var så vet han att man kan göra en bra story utav dem!

Jag tycker att boken är väldigt detaljerad och välgjord (det tog 20 år att färdigställa den). Personer om är intresserade av hur det gick till bakom kulisserna i Berlin år 1933-1945 måste läsa denna bok, det krävs ett visst intresse, annars orkar man inte läsa de 1000 sidorna som fyller boken.
William L. Shirer har även fått med tidigare okända bilder i boken som visar utrensningsgrupper (censurerade i den svenska versionen), tranporter till koncentrationslägren, samt en del av Hitlers privata bilder.
Det han vill uppnå med boken är att man ska få så stor kunskap om nazistepoken som möjligt så att mänskligheten aldrig låter det ske igen. Det är något han har lyckats med, men han har dock dragit ut på sidantalet.

Den får betyget 4 av 5, hade velat ge en femma men boken är helt enkelt för lång, så många läsare väljer bort den. Men om du är intresserad av det Tredje riket så finns det ingen bättre bok.

AV: Rikard

Malins Recension

(Bilden ovan: Prince of Wales teatern i London.)

Jag har valt att skriva om när jag var och kollade på musikalen Mamma mia i London för 2 vintrar sedan.
Föreställningen är från början skriven av Abbas forna medlemmar Björn Ulvaeus och Benny Andersson på engelska som hade sin första spelning på Prince of Wales teatern den 6/9 2004, men de har sedan skrivits om på svenska och vi har haft föreställningar här sedan våren 2005. Det har senare även gjorts en hyllad film på engelska med kända skådespelare som bland annat Meryl Streep, Pierce Brosnan, Colin Firth och vår egen Stellan Skarsgård.

Musikalen handlar om Sophie och hennes mamma Donna som bor och driver ett litet hotell på en idyllisk ö i Grekland.
Sophie ska gifta sig men hon känner att en sak fattas – hennes pappa.
Hon hittar i smyg hennes mammas dagbok och läser om en sommar under 70-talet och märker själv att hon har 3 möjliga fäder, britten Harry, amerikanen Sam och Svensken Bill.
För att kunna ta reda på vem som är den riktiga fadern så bjuder hon in alla tre till hennes bröllop utan hennes mors kännedom.
Enligt min åsikt så känns handling rätt tunn, det är själva musiken som gör musikalen, utan musiken så skulle antagligen inte föreställningen ha blivit en sådan hit som den har blivit.

Storyn utspelar sig som sagt i nutid på en av de stilla grekiska öarna i Medelhavet.
Den utformar sig som en musikal, ena stunden pratar de och andra står de och dansar och sjunger alltså väldigt känslofylld.

Musikalen är ganska dyr (150 pund/person på helgerna) och med dess torra och rätt så vanliga handling så känns inte musikalen så värd pengarna när man läser om den. Men som sagt det är musiken som gör musikalen. Man blir så glad och varm i hela kroppen när de ständigt kommer fler och fler av Abbas hit.
Budskapet med musikalen är att göra en glad och lycklig, för de var den känslan de gav mig. Man fick gåshud och ville mer än allt annat ställa sig upp i teater stolen och börja sjunga och dansa med dem.
Jag tycker nästan att Mamma Mia har blivit som ett Titanic fenomen, det är nått man bara måste se, närmare 30 miljoner världen över har redan sett musikalen, och med sådana klassiska låtar och enorm energi på scen så tror jag att siffran kommer att öka.

Jag tycker absolut att alla skall gå och se Mamma Mia, om man inte har råd att se på musikalen så funkar filmen också.
På grund av musiken, skådespelarna, kärleken och färgsprakande kläder och miljö så skulle jag vilja ge filmen 10 av 10 möjliga, vilket den verkligen är värd.

Av: Malin Johansson.

Recension - Alexander

SAW

(James Wan, USA 2004-2008)

Saw utgör vad jag tycker är en av de bästa skräckserierna någonsin. Serien utklassar de gamla 80-tals rysarna men sin moderna teknik. Visst, folk kan tycka att musik och filmer aldrig blir gammalt. Men Saw bevisar helt klart motsatsen. James Wan, regissör av filmerna, pressar skräckfaktorn till max med Jigsaws (John Kramer) sjuka lekar.

Jigsaw utsätter sina offer för väl genomtänka fällor som i stort sett är omöjliga att ta sig ur. Syftet är att prioritera vad som är värst. Att dö, eller ta sig ut med kritiska skador. ”Are you willing to shed your own blood to save your life?”. Jigsaw, som är en av huvudrollerna i filmerna, väljer sina offer noga. Han väljer ut dem han anser inte uppskatta sitt liv. Därför att Jigsaw har en hjärntumör, och han försöker göra det bästa av sitt liv. Men han blir ytterst besviken när han ser de lyckligt skattade människorna, som är friska, har gott om pengar och inga problem i familjen klaga. Amanda är en kvinna som utsätts för en av Jigsaws lekar. Hon lyckas ta sig ut, och blir på något sätt Jigsaws kompanjon. Jigsaw fortsätter sina sjuka lekar, med polisen hack i hälarna. Och det är bara en tidsfråga innan någonting går ur spår...

Regissören har med sitt team lyckats bra med att driva berättelsen framåt. Det är spännande och allting någonting som händer. Jag tycker inte det finns någon huvudperson förutom Jigsaw och Amanda, eftersom det handlar om personer som dör i Jigsaws fällor, och emellanåt får man se polisen utreda morden. Det är inte förrän i fjärde och femte filmen det börjar komma fler huvudpersoner, men då börjar även handlingen avta. Så det är både bra och dåligt. Ibland är handlingen hackig. Alltså på något sätt är det oklart vad som händer. Utan någon direkt förvarning är det en tillbakablick man tittar på. Det är helt enkelt rörigt. Detta förekommer inte ofta i filmen, men om man ska vara kritisk så är det väl ett problem. Jag uppfattar inget budskap med filmerna. Det är mest blod och sjuka lekar som är fokus. Men det hålls en röd tråd, och det gör filmen intressant!

Trots den maximala upplevelsen av mord som James Wan pressar en till, är filmerna i allmänhet bra. Jag trodde inte dem skulle vara så djupa, och ha en handling. Trodde mest det handlade om dem sjuka lekarna. Filmen är även bra gjord, man biter ihop när någon torteras ihjäl. Det är så det ska vara, annars är ju inte en skräckfilm hemsk. Jättebra serie, helt klart värt att se. Är du känslig att se blod, är det inte rätt filmer för dig. Men på ett sätt finns det något för alla. Jag uppfatta även filmen känslig, det var inte bara ”slaffs-slaffs”. Jättebra!

Av: Alexander Vaziri

Twilight

En recension av: Anna Björklund.


Regi: Catherine Hardwicke
Författare: Melissa rosenberg och Stephenie Meyer.
Genre: Romantik, Thriller, Drama, Fantasy

Filmen handlar om en tjej som i filmen heter Bella, hon bor hemma hos sin mamma, men tvingas flytta när mamman har träffat en ny pojkvän och skall börja resa. Hon flyttar då hem till sin pappa istället. Han bor i en liten stad vid namn Forks, där regnar det hela tiden. I den nya skolan stöter hon på en mystisk kille, de blir tidigt förälskade. Något hon inte visste från början var att killen (Edward) var en vampyr. Detta hindrade dem inte från att fortsätta på sin romans.

Ju längre fram i filmen man kom desto mer spännande blev den. Det hände alltid något, den hann aldrig bli längtråkig. Det som var spännande var ju självklart att Edward var vampyr, man det var någonting som var speciellt. Det var ingen valigt kärleks film utan det var något speciellt. Detta var en sådan film man kommer att drömma om många nätter fram över, den var så gripande att man var helt tagen på väg hem från bion.
Skådespelarna var väldigt bra lämpade för rollen i denna film. (Bella i Filmen, Kristen Steward irl. Edward i filmen, Robert Pattinson irl.) Det var en sådan kemi i mellan dem i filmen så man blev riktigt avundsjuk. Det var något sådant man vill ska hända en själv någon gång i livet. En riktig drömfilm enligt mig.

Handlingen i filmen är ju inte den mest avancerade jag har sätt men det kan samtidigt vara bra. Det är helt enkelt en kille och en tjej som blir kära i varandra, skillnaden är ju bara att killen i fråga är vampyr. Budskapet tycker jag var att, inget kan hindra en när man är förälskad. Bella blev kär i en vampyr, men det hindrade henne inte för att kämpa för den hon älska.
Jag tycker att valet av plats där filmen spelats in är mycket bra. Det var ju trots allt landets regnigaste stad, vilket gjorde känslan lite mystisk. Trots att det mest handlade om kärlek i filmen, så hade man en krypande lite rädd känsla genom i stort sätt hela filmen.

Om jag skulle ge filmen ett personligt omdöme skulle den får åtta av tio möjliga. Detta beror på att det var några onådigt, lite töntiga repliker och cener, men annars så var det don den bästa filmen jag sätt på väldigt väldigt länge. Jag tror att målgruppen är främst undra tjejer, eftersom romantiska filmer kanske inte i de flesta fallen intresserar killar.

Arbetsblad 2 - Tvärnytt

Diskusionsprotokoll
2.

• Författaren och hans/hennes åsikter och tankar, eller reaktioner på den intervjuades svart mm.

- " För tre år sedan mötte jag en kvinna i karriären med drömjobbet. Att jobba med tv var et och aldra glödhetast var för stors programledaryrket. Agneta Sjödin hade det jobbet." Författaren säger här att hon tycker att det är häftigt att jobba inom tv.

Författaren säger också att Agneta verkar vara mycket mer avslappnad och bekväm, än vad hon var sist författaren intervjuade henne.

" Den nogrant planerade tidplanen sprack snabbt när Agneta upptäckte att hon var mycket starkare, både mentalat och fysikt än vad hon själv trodde".

• Miljöpeskrivning.

- Författaren berättar om miljön inne på cafét där intervjuen äger rum. Författaren säger"Hon ser tygg ut där hon sitter med en stor kudde bakom rygger och äter en leverpastejmacka.

Argumenterande text - Alexander

Legalisera hasch!

Jag tycker vi ska legalisera hasch i Sverige. Många har fått höra massa negativa delar om hasch och därför tänkte jag ta upp de positiva. Är det verkligen bättre att dricka sig berusad på alkohol, än att röka hasch? Tjänar man på det i längden? Är det värre att vara beroende av hasch än att vara beroende av alkohol?

Hasch är en drog som är olaglig i Sverige. Om man legalisera hasch skulle man inte bara gör dem som röker det en tjänst, utan även hela samhället. Man skulle inte behöva lägga pengar och resurser på polis undersökningar, drogkontroller o.s.v. Pengarna skulle istället kunna gå till sjukvård, bättre utbildning, säkrare fängelsen och andra viktiga politiska frågor.

Visst blir man pantad i skallen av att röka hasch, men är det inte upp till en själv om vad man vill göra med sin kropp? Det finns människor som missbehandlar sin kropp, genom att bland annat skära sig. Borde inte det också vara olagligt? Det skadar ju kroppen. Vanlig rökning skadar också kroppen, så det borde ju även vara olagligt.

Jag tycker vi ska legalisera hasch därför att det anses vara mindre farligt än alkohol. Alkohol, som orsakar ett mer destruktivt beteende, och leder till bland annat dödsfall i trafiken, slagsmål, oskyddat sex är värre en hasch som orsakar ett tillfredställande beteende då man är lugn och avkopplad. Givetvis finns det nackdelar med effekten av hasch också, då folk har fått snetändningar o.s.v. Men i stort sett är alkohol en sämre drog än hasch. Enligt en fransk undersökning 2005, är det åtta och en halv gånger större chans att en alkoholpåverkad förare krockar, än en drogpåverkad.

Argumenterande text

Vägledning till döds är fel

Anna Björklund SP-Tvär 1
Hulebäcksgymnasiet

Det finns så många sjuka saker som förekommer i världen. Mord, droger mm, en sak jag har funderat på at det här med dödshjälp. Det är något som är helt sjukt om man frågar mig. Det finns alltså sidor på Internet där man kan få hjälpt att ta sitt egna liv. Jag har hört talas mycket om det, och igår såg jag ett debattprogram om just detta ämne. I själva debatten var det med både människor som var för att man skulle få dödshjälp och människor som inte var för det. Det var väldigt intressant att höra hur olika deras argument var. Från båda sidorna kom det toppen argument, det tyder på att detta är en väldigt svår fråga som man kan hålla på att argumentera om hur länge som helst i stort sätt. Därför skall jag skiva vad jag tycker om detta, och varför jag tycker som jag gör.

Jag själv har aldrig kommit på tanken att ta livet av mig själv, därför kan ju inte jag veta hur det känns för någon som har dessa tankar, antagligen tycker väl en person med dessa tankar att det är en lättnad att det finns hjälp med sådant. Själv tycker jag att dessa sidor på Internet skall förbjudas. Enligt mig är det inte okej att hjälpa någon att dö på det sättet. Man skall inte ”peppa” någon att ta livet av sig.
Vissa anser att man det är helt upp till en själv om man vill ta livet av sig och att dessa hemsidor i fråga är ett stöd, eller en hjälp. Då tycker jag är om en person i fråga vill ta livet av sig, skall få göra det, MEN ingen annan människa skall kunna få påverka eller vara delaktig i detta beslut. Den är en människas egen ensak, aven om personen i fråga söker upp hjälpen själv.

Det finns en hemsida som heter www.sjalvmord.com som är hur lätt som helst att hitta till, där står det citerat:
”Människor säger ofta att de vill rädda planeten, men de misslyckas att göra kopplingen, om du vill rädda planeten:
Ta ditt liv!!
Planeten kommer att räddas utan dig.
Jag tycker att detta rent ut sagt är sjukt. Visst, det är en åsikt, men enligt mig är detta att provocera fram dåliga tankar hos individer.
Det finns videos på youtube som visar hur man kan blanda kemikalier till en giftig dryck som man sedan skall dricka, för att får en smärtfri enkel död. Man får beställa hem sakerna från någon, som på så vis tjänar pengar på detta. Det är nog det sjukaste, att någon tjänar pengar på att vägleda någon till döden. Det skall inte finnas i min värld. BORT MED DET.


Sen kan man ju se dödshjälp som att hjälpa någon exempelvis människor som ligger på dödsbädden och dess närstående lider med den, och nästan önskar att hon/han skall få somna in och vila i frid istället för att lida. Egentligen tror jag att det mer är man själv som är egoistisk om vill ha det överstökat. Att man tänker att man SJÄLV inte orkar se sin älskade lida mer, det skulle nog hon/han vill det med, även om hon/han inte han prata så ser jag att det är så. Om jag hade varit hon/han så hade jag velat det, osv. Enligt mig kan man ingen veta eller avgöra när någon annan känner att, nu räcker det nu vill jag dö. Det är bara en själv som kan bestämma det.

Argumenterande text /Malin

Sluta res bort på julen, stanna hemma!

Snart är julen nära och mer och mer svenskar flyr till varmare klimat, exempelvis Thailand. Jag har själv alltid firat julen hemma och tycker personligen att allt annat är fel.
Julen bör firas hemma i Sverige för det är både nära till familj, släkt och vänner och även traditionella ting som julgran, julskinka, Kalle Anka och så mycket mer, vilket jag aldrig skulle vilja vara utan.

Dock är det även systembolagets mest hektiska vecka, mycket alkohol säljs, både till nyår, julafton och dagarna emellan, vilket jag tycker är fel, att dricka på julafton är som att vanhelga, kränka något som skall stå för det kristna budskapet.
Ur miljösynpunkt tär det även på miljön med alla långa flygresor som släpper ut onödiga avgaser.

Även fast värmen lockar så är det de kalla, gråa och tråkiga klimatet som överväger för min del, på grund av vana och även mys graden av att det är kallt ute, och man kan kura ihop sig framför brasan med nära och kära inomhus, och det skulle man aldrig kunna uppnå utomlands enligt min mening, sedan skapar det en härlig, mysig och en helt enkelt rätt julstämning i december mörkret.
Därför tycker jag att julen skall firas hemma i Sverige. Så svenskar, stanna hemma i år!

Vad jag har lärt mig om blogganalysen - Malin

Ja som de andra har sagt, lite mer om pressetiska reglerna än vad jag redan kände till. Jag är rätt mycket inne på kändis bloggar och jag vet vad man får och vad man inte får skriva, så där hade jag kanske en fördel.
Nu vet jag även vem man kan kontakta om någon inte håller sig till de pressetiska reglerna, PO - pressombudsmannen.

Argumentarande text/ Rikard

Ändamålet helgar inte medlen!

Hur många människor undrar egentligen inte vad som får en aktivist, t.ex. en trädkramare att klättra upp i ett träd och klamra sig fast i det bara för att en person, myndighet eller ett företag ska såga ner dem för att ge plats åt utvecklingen?

Jag själv anser att ”vålds” aktivister inte har rätten att bedriva sin verksamhet eftersom dem använder odemokratiska medel för att nå fram till sina mål. Ett så tydligt exempel är ju dessa djuraktivister. Det förekommer ju då och då att djuraktivister gör räder mot pälsfarmar och släpper ut bland annat minkar. Det kan ju låta jättebra, men vad blir konsekvenserna? Jo såhär blir det i korta drag, aktivisterna bryter för det första mot minst två lagar, olaga intrång och sabotage. Djuren dem släpper ut är uppväxta i fångenskap och klarar sig inte i det vilda, de dör av svält, rovdjur och när de korsar vägar. Dessutom så kan de utsläppta djuren skada tamdjur så som katter, hundar m.m. Ägaren till pälsfarmen kan bli ruinerad, eftersom han förlorar sina djur och kan tvingas betala skadestånd om de utsläppta djuren skadar någon annans egendom eller något liknande. Så i längden är inte deras metoder de bästa, det blir bara negativa slutprodukter av hela aktionen.
Men det är inte fel att vara en aktivist och brinna för sin sak, det är inga problem med det. Men när man använder olagliga och odemokratiska medel för att uppnå sitt mål så har något gått fel, vägen till målet är ju minst lika viktigt som själva målet! Sen så ska man ju också tillägga att det finns aktivister som använder bra metoder så som flygbladsutdelning, namnlistor och politisk påverkan.

Här i Sverige så har vi ju haft en berömd ”trädkramar incident”. Det skedde uppe i Stockholm den 12-13 maj år 1971. Det hela handlade om att man skulle såga ner ett antal almar för att ge plats åt en ny tunnelbanestation. Men nu var det så att det fanns en grupp aktivister som ansåg att det var fel och ockuperade almområdet och vissa klättrade även upp i träden och vägrade klättra ner fören man ändrade beslutet. Aktivisterna gör ju så fel, de använder ju odemokratiska/olagliga medel för att sätta en press på myndigheterna tills dem gör som aktivisterna vill. Man kan ju knappast såga ner träden när det sitter människor i det, även om man vill. Om trädkramarna hade haft bra argument för att träden inte skulle sågas ner så hade man aldrig planerat en nersågning av träden, och om man nu inte kan lyckas genom en demokratisk väg så ska man väl inte olagligt ockupera almområdet och vägra flytta på sig? Det är ju befängt, om jag inte får bra betyg, ska jag då ockupera lärarrummet då? För det är ju exakt samma logik som en trädkramare använder sig av. Om nu dessa almar var de sista i världen så skulle jag ha förståelse men det är ju helt onödigt om det rör sig om ett par almar som tyvärr står i vägen för utvecklingen men kan undanvaras.


Vid den här händelsen så upptäckte jag också efter efterforskningar att aktivisterna hade ett nätverk med signaler/tecken för att motverka polisen ifall att den skulle försöka ”storma” trädkramarna och föra bort dem från platsen med våld. Ännu en gång misslyckas jag med att förstå tänkandet hos en aktivist, hur kan man se polisen som ett hot? Polisen existerar ju för att se till att lagarna upprätthålls och att man ska omhänderta dem som bryter mot lagarna. Polisen fanns ju på plats för att ett antal lagar blev brutna av aktivisterna. Tror säkert att dem hade velat vara någon annanstans än att vakta ett par trädkramare.

Nej jag anser att det inte är okej att använda odemokratiska och olagliga medel för att uppnå sina mål. Vägen till målet är minst lika viktig som målet, oavsett om det är ett ädelt och bra mål. Ändamålen helgar inte medlen!

Vad jag har lärt mig av blogganalysen - Alexander

Hej!

Som de flesta har även jag lärt mig om de pressetiska reglerna. Efter blogganalysen fick man en bättre uppfattning om vad man får/inte får publicera på internet. Vissa bloggare, även kända bloggare bryter mot de pressetiska reglerna genom att kränka människor. Bland annat hets mot folkgrupp förekommer, och de är en av de saker som inte får medverka i en text på internet.

Detta har jag lärt mig av blogganalysen! Anna B.

Genom att ha gjort här blogg analysen har jag lärt mig mycket. Tidigare har jag inte varit inne på kändis bloggar och tittat. Genom att ha lärt mig de pressetiska reglerna innan vi började läsa olika bloggar, konstaterade vi att det är väldigt många som skriver saker man inte skall egentligen
Jag har lärt mig att man måste vara försiktig när man sk iver saker som publiceras på Internet, i tidingen m,m.
Sen har jag också lärt mig vad man skall göra om man blir utsatt för att någon skriver kränkande saker om en. (PO)

Vad jag (Rikard) har lärt mig av blogganalysen.

Vad har jag lärt mig av blogganalysen?

Jag är inte helt säker på vad jag har lärt mig, jag visste ju lite av detta ämne innan vi började jobba med det. Man får ju såklart inte skriva vad som helst i en blogg, som t.ex. kränkningar, hot m.m. Det jag har upptäckt/lärt mig är ju att det finns bloggare som inte följer alla regler och kränkningar förekommer då och då i bloggvärlden, vissa kräkningar är tydligare än andra.
Sen har jag också lärt mig de olika straffen och konsekvenserna om man bryter mot de pressetiska reglerna.

Frågor om PO.

1. Varför finns PO?
2. Vilka uppgifter har PO?
3. Vilka "straff" kan PO bestämma om?

1. Om man känner sig personligt kränkt eller orättvist behandlad så kan man vända sig till allmänhetens Press ombudmannen (PO), denna person kan rätta till felet.

2. Om en person vänder sig till PO:n så har han/hon i uppgift att utreda "fallet" och om han anser att ett fel har begåtts så går det vidare till P.O.N, pressens oponionsnämnd.

3. Man kan ge tidningen böter, alltså att de skall betala en viss summa pengar. Hur stor summan är beror på hur många upplagor tidningen har publicerats i.

Hur gör vi om det inte fungerar?

Vi i grupp 7 tycker att det är viktigt att man kan säja till och peppa varandra om det är något som inte fungerar. Om det inte hjälper när man säger till varandra så skall man kanske gå till läraren och säja till.
Vi tycker det är självklart att alla skall hjälpa till i ett grupparbete. Man har ju ändå valt den här linjen för att man tycker om grupparbeten, och så borde man också vara delaktig.

Detta är våran åsikt! Pusshej!

Avstämning med gruppen

Hej!

Idag, den 5 December hade vi lite feedback angående arbetsinsatserna i gruppen hittills. Vi hade 3 frågor som vi besvarade.

- Vad har vi gjort hittills?
Till att börja med har vi gjort våran blogg. Vi har även gått igenom arbetsfördelningen, hur vi ska lägga upp arbetet o.s.v. Vi har gjort en introduktion till bloggen, där alla gruppmedlemmar finns med. Vi har tidningsuppgiften och även blogganalysen, som dock är halvklar.

-Vad ska vi göra idag, och nästa vecka? Hur är arbetsfördelningen?
Vi ska jobba klart med engelska uppgiften, och skriva klart blogganalysen. Vi har delat upp arbetet, Alexander och Malin ska jobba med engelskan, Rikard och Anna gör blogganalysen.

Uppgift, Blogganalys.

Får man skriva vad som helst i tidningen?



1. I artikeln står det att den misstänkte samiske slöjdläraren är huvudmisstänkt p.g.a sitt hetsiga humör, och att detta berodde på att hon var samisk. Enligt kurs ett är detta förtal. Enligt de pressetiska reglerna får man inte ange den misstänktes etniska ursprung. Man får heller inte relatera den misstänktes beteende eller temperament med dess ursprung. I texten pekar en elev ut läraren som en kloakråtta, detta anses vara förnedrande. Man skall inte heller nämna onödiga detaljer om den misstänkte, t.e.x ålder arbetsplats och vilket yrke, vilket det görs i denna artikel.

2. Henrik Oscarsson anser att man ska uppfylla följande punkter för att skriva i hans och andra forskares bloggar:

"Var inte anonym. Skriv vem du är. Friheten att uttrycka åsikter är kopplat till ansvar.
Håll dig till ämnet. Gör inte irrelevanta utsvävningar som saknar koppling till vad som diskuteras.
Blanda inte ihop sak och person. Det som spelar roll är VAD som sägs, inte VEM som säger det. Håll fokus på sakargumenten.
Inga personangrepp eller kränkande kommentarer. Här ställs inga diagnoser om människors mentala hälsa.
Försök att inte ägna kraft på att ifrågasätta människors bakomliggande motiv till varför de säger som de gör. Håll fokus på vad som faktiskt sägs och bemöt detta."

Citat från Henrik Oscarssons blogg.

3. Vi har varit inne på aftonbladets blogghemsida och varit inne på Kalle Jungkvists blog om USA valet.
Vi hittade inga direkta pressetiska fel, vi tror att tidningsbloggar är dem följer pressregler väldigt bra.
Detta beror nog dels på att de har en person som rättar deras fel innan inlägget publiceras.

4.Vi valde att gå in på Kenzas blog (www.kenzas.se). Hon verkar vara en vanlig tonårs bloggare. Hon skriver om väldigt vardagliga saker, tillexempel om vad hon gör på dagarna, om det har hänt något kul, eller om hon har köpt något nytt. I ett inlägg hade hon lagt ut en blid på en ny väska hon hade köpt. Det finns inte ett enda argumenterande inlägg i hennes blog, vilket är lite synd. Det skulle vara kul att veta vad hon tycker om saker som händer i världen. Det blir lite långtråkigt att sitta och bara läsa om henne och vad hon gör om dagarna, om vi i vår grupp skulle få bestämma, skulle vi vilja ha lite mer åsikter av henne, skulle vara mycket mer intressant. I ett inlägg nämner hon att det är någon/några som har tagit sig in på hennes blog och skrivit olämpliga saker, i syfte att förstöra. Hon säger att dom är dumma och att dom inte har något liv "no lifers", vilket vi tycker är väldigt onödigt och kränkande. Skippa det nästa gång Kenza.

Vi var också inne på Alex Schulmans blogg, http://www.1000apor.se/ sen klickar du på BLOGG, han I dagens inlägg (5dec) berätar han om en resa har var på, alltså han berättar om själva resan dit, han har tagit en bild i flygplanet, på en frygvärdinna, i förgrunden råkade en kvinna och ett barn komma med. Han skriver att denna kvinna var "världens vidrigaste lilla morsa". Oj tänkte vi, så skall man absolut inte skriva, detta är djupt kränkande. Detta gillar vi INTE!!

Senare i inlägget skriver han att han tycker att KLM är värdens sämsta flygbolag, och att han anser att han inte är klar med dem förens deras aktie rasar. Enligt oss är det väldigt OLÄMPLIGT att skriva saker som detta i en offentlig blog Även om det inte är riktat till någon spesifik person så är det faktiskt fortfarande kränkande.

5. Våra egna pressetiska regler

Vi skall inte kränka någon.

Vi skall inte nämna onödiga detaljer, så som namn, arbetsplats o.s.v .

Vi skall inte vara anonyma.

Vi skall stå för vad vi tycker och skriver.

Vi skall inte besvara taskiga kommentarer från andra bloggare.

Tidningsartiklar

Tidningsartiklar

Hej!
Idag (den 2 december) fick vi i uppgift att leta upp 3 argumenterande artiklar i GP. Följande är de artiklar vi letat upp, och vi tyckte var bäst.


1. Färre elever skall stoppas (s.2 del 1).
2. Fler hyrsrätter åt unga ( Boendet ingen vill ha). (s.2 Bostad).
3. Lägg inte ner KY-utbildningar (s.30 del 1).

TES till respektive artikel:

1. Om man får IG i ett grundämne innan gymnasiet bör man inte tvingas att gå om ett extra år.
2. Man bör bygga fler bostäder åt ungdomar.
3. Kostnaderna att starta nya arbetsmarknadsutbildningar är för höga, bevara KY-utbildningarna i stället.

Argument till artiklarna:

1(a). Den som inte nått upp till lägsta betyger i matematik skall inte behöva gå om ett år för att komma in på en utbildning där mattekunskaperna inte är avgörande.
(b). Det är inget nytt att en del är mest begåvade i praktiska ämnen, andra i teoretiska.
(c). Det fanns inget motargument i denna artikel.

2(a). Oftast får man bara en sov plats och en del i badrum och kök. (b)Man skall inte behöva tvingas att bo som innerboende. (c) Motargument: Det funkar bra med innerboendet. Men kan också vara (innerboende) hyra i andra hand.

3(a). Med den redan höga arbetslösheten är det ingen bra idé att lägga ner 120 utbildningar med 3000 platser. (b)Det är bättre ett bevara dessa utbildningar istället för att starta nya arbetsmarknadsutbildingar som bara kostar en massa pengar.
(c)Det fanns inget motargument i denna artikel.

Ha det gött gör länge!

Arbetsfördelning: Grupp 7

Vi har kommit överens om 5 regler som varje individ i gruppen skall följa. Vi har också kommit fram till en plan för arbetsfördelningen. Följande är våra regler och våran plan:

- Alla måste hjälpa till!
- Om man inte fulländar sitt arbete, så blir man flyttad från gruppen.
- För att nå upp till en bra arbetsmiljö, krävs det att alla engegerar sig.
- Vi tänkte dela upp arbetet, den som är bra inom ett ämne får fördjupa sig inom det.
- För medverkan i gruppen, ska man ta eget ansvar och ansvar för gruppens arbete.

Medverkande: Rikard, Anna B, Malin och Alexander.

Pancakes

Hej allesammans!

Alexander, Rikard och Anna här. Vad kul att ni tittar in i våran pankakssmet. Vi har blivit indelade i nya basgrupper. Våra medlemmar är:

Rikard - Dålig på inbakade flätor
Anna B - Trollefot
Alexander - Sofistikerad
Sara - Dålig smet.
Malin - Dålig smet.

Vi hoppas det här blir ett kul projekt, ni får gärna kommentera våra kommande arbeten. Vi kommer kommentera era, vare sig ni vill eller inte! Muhahahaha!

puzzizaj och kjamizaj , grupp 7 a.k.a Pancakes!